Det vänder sig i magen, det är så svårt att förstå och ta in det som hänt...
Skräcken på ön när någon kommer i en uniform, det man lärt sig att man kan lita på....
Att försöka fly när det inte finns någonstans att ta vägen.
Att se vänner dö.
Att ens barn aldrig kommer hem mer.
Vilken ångest!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar